.

.. skyller glatt på faktumet att jag är en rätt trött nybliven trebarnsmamma som inte prioriterat att sitta vid datorn.

Men nu är jag här! Rapporten lyder som följer. Lillskrutt vill inte suga på tutten.. maten tog nästan slut, lilla helt utpumpad och slö.. in till bästaste Linda på BB, kom därifrån lite chockad med matschema och elpump..
Shemat de första dagarna var späckat, lillskrutt skulle få mat var tredje timme och jag skulle intensivpumpa varannan timme och pumpningen tog 5+5+3+3+3+3 minuter varje gång.. hann liksom inte med något annat..

Nu har pumpandet lugnat ner sig, räcker med 10 minuter var tredje timme och ut kommer tillräckligt, så Anja får bra bröstmjlk men det serveras via flaska än så länge. Jag försöker få henne att tutta lite varje dag men det verkar inte som hon får i sig något den vägen..

Hur det känns? Usch och fy, känner mig otillräcklig och ofullständing. Jag vet att jag inte är ensam om att ha det så här, det finns otroligt många i min närhet som haft samma bekymmer och jag vill på något sätt mena att det jag känner om mig själv har något med dem att göra, hoppas ingen känner sig stött av det jag skriver här, det är ju bara mina känslor om mig själv, hoppas ni förstår...

Men det är för mig en stor sorg att detta inte riktigt funkar, visst jag är jätte lättad att jag fått tillbaka mjölkproduktionen, så skönt. Men trots tappra försök att amma så märker jag ju att lillan inget får i sig av mig. 

Måste ge en stor eloge till världens bästa Linda, utan henne hade jag inte haft någon mjölk och antagligen fått läggas in med Anja för att få upp hennes vikt. Men Lindas fantastiska sätt att ta hand om oss och på ett mjukt och fint sätt få mig att kämpa och ta mig till sitt jobb och hjälpa mig där har varit vår räddning. Till råga på allt så har hon även ork att ta hand om våra två äldre döttrar. På lovet nu åkte hon till Åby med våra två och hennes två och badade på äventyrsbadet i 4-5 timmar... var kommer all ork ifrån?? Linda du är fantastisk!! Tack för att du finns!

Måste även tacka alla andra underbara vänner runt mig som stöttar med kramar, ord och förståelse. Eran insats är på inget sätt av mindre betydelse :-)

Nu har lillan snart varit hos oss i tre veckor, shit vad tiden springer iväg. Det innebär också att min syster snart varit i Canada i tre veckor.. saknar henne så oerhört mycket.. lär ju inte få träffa henne förrens i Maj tidigast... Usch :-((((... Vill ha henne här nu!